Radon i bostäder | Fastighetsägarens ansvar att kontrollera radonhalten

Radon i bostäder | Fastighetsägarens ansvar att kontrollera radonhalten

Ni har väl inte glömt att kontrollera radonhalten i er fastighet?

Radonhalten i bostäder ska enligt riksdagens miljökvalitetsmål 2020 inte överstiga 200 Bq/m3.  Det är fastighetsägaren som ansvarar för att säkerställa att radonhalterna inte överskrider riktvärdet samt stå för eventuell radonsanering. Ansvaret regleras i Miljöbalken 9 kap. 9§.

Vill ni ha hjälp med radonmätning?

Vi ordnar det snabbt och enkelt.
Kontakta oss!

Detta gäller för radonmätning:

För att tidigare mätningar ska kunna tillgodoräknas får de inte vara äldre än tio år. Placering av mätdosor och information till boende ska följa Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. Mätningarna ska utföras under mätsäsongen och under minst 2 månader, helst 3. Mätningar ska ske i minst 20% av lägenhetsbeståndet och minst 2 mätdosor per lägenhet.

Radon – det osynliga giftet som kan orsaka lungcancer

Varje år drabbas 500 personer i Sverige av lungcancer som orsakats av radon i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att ca 400 000 bostäder har för höga halter av radon, det vill säga att inomhusluften innehåller mer än gränsvärdet 200 Bq per kubikmeter luft.

Radon är en ädelgas som kommer ifrån marken, därför är det normalt med höga halter av radon i gruvor, grottor och bergrum. Radonet tränger upp ur jorden och späds normalt sett snabbt ut i luften, men när det är vindstilla kan radonhalterna bli ganska höga även vid marknivå. Orsaken till att halten av radon kan bli farligt hög inomhus är att radonet som kommer in i huset stannar kvar och inte späds ut i luften på samma sätt som utomhus. Eftersom svenska hus är mycket täta kan koncentrationen av radon då bli hög, i synnerhet om ventilationen inte är tillräcklig.

Var kommer radonet ifrån?

Radon kommer huvudsakligen in i huset på tre olika sätt:

Schematisk skiss över radonets väg in i huset
Radon kommer in i hus på tre sätt, via mark, byggmaterial eller vatten. (Bild: Strålsäkerhetsmyndigheten)

1. Radon från marken tränger in genom otätheter i golv och källarväggar

Eftersom det ofta råder undertryck inomhus sugs luften helt enkelt in från jorden. För att minska radonhalten kan man därför försöka täta husgrunden för att stänga ute radonet. Det finns även speciella radonsugar som dels suger bort radonet som kommer ifrån marken, och dels sänker trycket i marken under huset så att radonet inte sugs in. Åtgärderna kombineras med fördel med bättre ventilation så att det radon som eventuellt tränger in späds ut till ofarliga nivåer.

2. Byggmaterial som innehåller sten avger radon

I synnerhet blåbetong som innehåller alunskiffer, som i sin tur innehåller uran, kan ge upphov till höga radonhalter. Blåbetong är vanlig i hus som är byggda 1929-1972. Att byta ut det byggnadsmaterial som orsakar radonet är oftast inte ett rimligt alternativ, så i detta fall är bättre ventilation för att sänka radonhalten den bästa lösningen.

3. Det finns radon i hushållsvattnet

Dricksvatten, vanligen sådant som kommer ifrån borrade brunnar och kallkällor, kan innehålla radon. Det anses dock inte farligt att dricka vattnet om radonhalterna ligger under Livsmedelsverkets gränsvärden. Problemet ligger i att vattnet när det tappas upp släpper ifrån sig radon som vi andas in. Livsmedelsverkets gränsvärden för otjänligt vatten är 1000 Bq per liter. Ett enkelt sätt att minska radonhalten i vattnet är avluftning.

Av dessa tre är det dock markluften som är den allra största boven och ger upphov till de mest förhöjda radonhalterna.

Varför är radon så farligt?

Radongasen i sig är egentligen inte farlig. Men när den sönderfaller bildas sönderfallsprodukter som kallas ”radondöttrar”. Det är radondöttrarna som anses vara mest skadliga mot hälsan. Positivt laddade joner häftar fast sig vid rök- eller dammpartiklar och fastnar i lungorna när de andas in. När radondöttrarna sönderfaller avger de farlig strålning som skadar lungorna och ökar risken för lungcancer. Det är därför mycket vanligare att rökare drabbas av radonorsakad lungcancer. Det kan dröja så länge som 15-40 år innan cancern kan upptäckas. Lungcancer är den största kända risken med radon, även om andra kroppsdelar utsätts för strålningen så är risken för skador betydligt mindre.

Hur vet man om en fastighet har för mycket radon i inomhusluften?

Radon är en luktfri gas, det enda sättet att upptäcka den är därför att göra mätningar. Mätningen bör utföras någon gång under perioden mellan den 1 oktober och 30 april, och pågå under 2 månader. Anledningen till att det ska ske under vinterhalvåret beror på att vi under denna säsong värmer upp våra hus, vilket gör att mer luft sugs in, och man håller dessutom fönster och dörrar stängda. Ju längre tid som mätningen pågår, desto noggrannare blir mätningen eftersom radonhalten kan variera under mätperioden.

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar mätningar i så gott som alla småhus, i alla lägenheter med markkontakt och alla lägenheter som är byggda med blåbetong.

Eftersom markradon kan ta sig upp genom utrymmen som går vertikalt genom fastigheten, såsom hiss- eller ventilationsschakt, bör lägenheter som angränsar till dessa också kontrolleras.

De flesta kommuner har kartor som visar om fastigheten ligger i ett extra utsatt område. Eftersom uranhalten varierar i olika slags jord och berggrund kan man bedöma om risken för radon i olika områden är hög, normal eller låg.  Överallt i Sverige finns det dock tillräckligt med radon i marken för att radonhalterna inomhus ska kunna bli för höga om huset släpper in för mycket radon och ventilationen är otillräcklig.

Så här sker mätning av radonhalten i inomhusluft:

Vi informerar de boende och placerar ut mätdosorna enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för radonmätning. Vid mätperiodens slut samlar vi in dosorna och skickar dem på analys. Resultatet noteras i ett protokoll som vi överlämnar till er samt Miljönämnden.

Dosa för radonmätning
Dosa för mätning av radonhalt inomhus.

Om du ska köpa hus eller lägenhet och snabbt vill få en indikation på om det verkar finnas mycket radon i inomhusluften så finns det snabbare metoder som bara några dagar. En så pass kort mätperiod är dock inte helt tillförlitlig utan kan bara anses rådgivande.

Så här sker mätning av radonhalten i vatten

Vatten från kranen tappas i en specialflaska. Den särskilda flaskan säkerställer att radonet inte försvinner ut ur flaskan. Vattnet får inte ha stått i rören någon längre tid utan måste vara friskt. Vattenprovet skickas sedan in för analys, precis som vid luftmätning med radondosor.

Vi hjälper dig med radonmätningen

Bredablick utför radonmätningar åt bostadsrättsföreningar och i hyresfastigheter med hjälp av radondosor. Om du har konstaterat skadliga halter av radon i din fastighet och behöver hjälp med att åtgärda detta så står våra byggkonsultkollegor på Sustend som vanligt till tjänst med rådgivning och eventuell projektledning av åtgärder. Tveka inte att kontakta oss!

Vi hjälper dig med radonmätning!

Vill du ha mer information eller en offert? Fyll i dina kontaktuppgifter så hör vi av oss inom kort.

Relaterade inlägg

Vad får man göra åt grannens träd?

Vi ser ofta träd och växtlighet som är lite för stora för att hus och mark ska må bra. Träd är visserligen vackra och hjälper till med att dränera marken genom att suga upp vatten, men kan också ställa till stora bekymmer när de står nära byggnader. Det är inte bara trädens grenar och lövverk […]

Läs mer

Undvik fallgroparna med LED-lampor och få mer ljus för pengarna

Under senare tid har de energisnåla lamporna utvecklats i rasande takt. Detta är naturligtvis mycket bra, både för miljön och för ekonomin. Men som med i princip all ny teknik kan det också finnas problem.

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete och vanliga brandskyddsbrister

En brand är något av det värsta som kan hända i ett bostadshus. Och det farligaste.

Läs mer

Klotter – hur sanerar man och kan klottrande förebyggas?

Klotter innebär att man olovligen fogar budskap, mönster eller bilder till väggar, fordon, böcker med mera.

Läs mer

Legionella – Varför blir kranvatten smittsamt och hur förebygger man det?

Rent vatten direkt ur kranen är en lyx som vi är vana vid och knappt reflekterar över. Faktiskt är vi så bortskämda med vatten att vi glömmer bort att det också finns faror att se upp med.

Läs mer

Snö och is – Vinterfarorna som kan ge fastighetsägaren fängelse

Har du koll på om det finns risk för snöras från ditt tak? Bildas det ofta istappar? Vet du vilka regler som gäller, och hur du ska agera? Går det illa kan det handla om stränga påföljder.

Läs mer

Kooperativ hyresrätt – boendealternativens doldis

Den kooperativa hyresrätten är ett slags mellanting av en bostadsrätt och en vanlig hyresrätt. Lägenheten hyrs på samma sätt som en vanlig hyresrätt, men av den kooperativa hyresrättsföreningen istället för av ett bostadsbolag.

Läs mer

Vägglöss invaderar Sverige

Från att ha varit ett okänt litet kryp som vi knappt hört talas om har vägglusen nu gjort stort intåg i Sverige. För 15 år sedan var vägglöss ett ickeproblem på våra breddgrader, men nu har förekomsten exploderat och Anticimex utför 13-15 000 saneringar av vägglöss årligen.

Läs mer
←   Föregående
Nästa  →