Legionella – Varför blir kranvatten smittsamt och hur förebygger man det?

Ett dushmunstycke avger vattenånga som kan innehålla legionella

Rent vatten direkt ur kranen är en lyx som vi är vana vid och knappt reflekterar över. Faktiskt är vi så bortskämda med vatten att vi glömmer bort att det också finns faror att se upp med. En av dessa är legionellabakterien, en bakterie som kan orsaka svåra sjukdomar såsom legionella och pontiacfeber.

Vattensystem i stora byggnadskomplex, som till exempel stora flerbostadshus, kontorsbyggnader och sjukhus, är ofta koloniserade med legionellabakterier.

Om legionella (Legionärssjukan)

Legionella, eller legionärssjukan som den också kallas, är en allvarlig form av lunginflammation som kan vara dödlig om det vill sig illa. Den drabbade får hög feber, frossa, huvudvärk och muskelsmärtor,  torrhosta och andningssvårigheter. Människor med nedsatt immunförsvar, äldre och rökare har större risk att insjukna i legionärssjuka, men om bakteriemängden är tillräcklig kan även fullt friska människor drabbas.

De vanligaste smittovägarna är duschar, luftfuktare och bubbelbad mm där vattendimma bildas. Även luftinblandare på vattenkranar bildar vattendimma, liksom prydnadsfontäner och högtryckstvättar.

Sjukdomen fick sitt namn efter att 221 personer insjuknade i lunginflammation under en konferens för krigsveteraner (legionärer) i Philadelphia 1977. 34 stycken av de som insjuknat avled. Inledningsvis visste man inte vad som hade orsakat utbrottet, men när bakterien senare indentifierades fick den namnet Legionella.

Det finns många olika arter av Legionellabakterier, men den som är farligast för oss människor och som orsakar 90% av alla sjukdomsfall kallas Legionella pneumophila (den som älskar lungor).

I Sverige är legionellan anmälningspliktig, det vill säga att läkare måste anmäla alla fall av legionella som upptäcks till Folkhälsomyndigheten. Smittkällan spåras upp och saneras.

Mörkertalet är med stor sannolikhet mycket stort. Förmodligen får många som drabbas behandling mot vanlig lunginflammation. Denna behandling biter visserligen inte på legionärssjukan som kräver särskild antibiotikabehandling, men innan sjukvården upptäcker att det handlar om legionella hinner många tillfriskna av sig själva.

När äldre människor avlider av lunginflammation utreds dessa dödsfall oftast inte vidare, även här kan det finnas ett stort mörkertal.

Pontiacfeber

Pontiacfeber är en sjukdom med influensaliknande symptom, som också orsakas av legionellabakterier. Pontiacfebern är lindrigare än legionellan, samt relativt kortlivad och går över av sig själv.

Var finns legionellabakterien?

Legionella pneumophila - Legionellabakterier sett med mikroskop
Legionella pneumophila. Så här ser legionellabakterier ut i förstoring.

Legionellabakterien finns dels i mindre mängd i naturliga vattendrag, och dels i våra vattenledningar. Under 20 °C trivs den inte särskilt väl och förökar sig inte utan är vilande, därför är kallvattnet vanligen relativt bakteriefritt.

I varmvattenledningarna frodas den desto mer. På rörens innerväggar finns ofta en ”biofilm”, det vill säga en beläggning av olika organismer, bland annat amöbor. Legionellabakterierna förökar sig inuti dessa organismer och äter upp dem inifrån. Till slut har bakterierna förökat sig så pass mycket att värdorganismen spricker. När detta sker släpps en stor mängd bakterier ut i vattenröret.

I bostadshus är det vanligast att legionellabakterierna växer i botten av varmvattenberedare där det finns gott om avlagringar och där kanske inte hela vattenvolymen värms upp tillräckligt, samt i ledningsdelar där vattnet blir stillastående.

Legionellabakterien trivs i temperaturer mellan 20°C och 45°C Allra mest förökar den sig i temperaturer mellan 35 °C och 40 °C. Däremot dör den om temperaturen blir för hög. Om temperaturen i varmvatteninstallationen är 50 °C tar det mellan 5 och 10 timmar att ta död på 90 procent av bakterierna. Vid en varmvattentemperatur på 60 °C är motsvarande tid mindre än 10 minuter och vid temperatur på 70 °C dör 90 procent på mindre än 10 sekunder. Dessa tider gäller för bakterier som lever fritt i vatten. Bakterier som finns i biofilmen på insidan av rören och i slam överlever längre.

Hur blir man smittad av legionella?

Som tur är kan man inte kan få legionella, eller legionärssjuka, genom att dricka vatten. Legionella smittar heller inte från person till person. Legionellabakterierna måste andas in via små vattendroppar, så kallad vattendimma eller aerosol.

De vanligaste smittovägarna för legionella är duschar, luftfuktare och bubbelbad mm där vattendimma bildas.

Bubbelbad som hålls uppvärmda under längre tid är idealiska för bakterierna, eftersom de förökar sig allra mest i just den temperatur vi gillar att bada i. Även luftinblandare på vattenkranar bildar vattendimma, liksom prydnadsfontäner och högtryckstvättar.

Dödligheten i legionella är densamma som för vanlig allvarlig lunginflammation, 10-15 %. De flesta friska människor med normalt immunförsvar som utsätts för legionellabakterier insjuknar dock inte.

Hur kan man förhindra legionella?

Det bästa sättet att förhindra legionella är att se till att bakterierna får sämsta möjliga förutsättningar för att föröka sig. Det är därför viktigt att alla installationer av vattenledningar görs korrekt med hänsyn till detta. Det effektivaste motmedlet, och det allra viktigaste, är att se till att hålla kallvattnet kallt och varmvattnet hett.

1. Byt duschslang och duschmunstycke regelbundet

Duschslangen är en ideal tillväxtzon för legionellabakterierna eftersom vi vanligen duschar i mellan 35 °C och 40 °C.

2. Spola igenom duschen med varmt (hett) vatten om den stått oanvänd en tid

Till exempel om du har varit bortrest. Höga temperaturer dödar bakterierna, och även om du inte har skållhett vatten i kranen dör åtminstone en stor del av bakterierna redan vid 50-60 °C.

3. Håll kallvattnet kallt

Se till att dricksvattnet som kommer ut kallvattenkranen är högst 18 °C varmt. Vattenledningar ska alltså inte dras på ställen där kallvattnet riskerar att bli uppvärmt av solvärme eller annat.

4. Håll varmvattnet varmt

Se till att varmvattentemperaturen är minst 50 °C vid kranen där det tappas ur. Även om vattnet är varmare i varmvattenberedaren svalnar varmvattnet på sin väg från beredaren till tappstället. Eftersom det också finns risk för skållning får temperaturen dock inte överstiga 65 °C vid kranen.

5. Se till att varmvattenberedaren värmer vattnet tillräckligt

I varmvattenberedaren  ska temperaturen vara minst 60 °C. Beroende på hur varmvattenberedaren är utformad kan det finnas risk för att vattnet i botten av beredaren inte blir tillräckligt varmt.

6. Rengör varmvattenberedaren regelbundet

I slammet som bildas på botten av varmvattenberedaren trivs bakterierna, och förökar sig snabbt.

7. Undvik stillastående vatten i ledningarna

Se till att det inte finns ”blindledningar”, dvs delar av vattenledningar som inte leder någonstans, där vattnet blir stillastående en längre tid. En tumregel är att en blindledning inte ska vara längre än vattenledningens diameter.

8. Håll koll på handdukstorkarna

Kontrollera att handdukstorkar med vattenuppvärmning är rätt installerade.

Hur får man bort bakterierna?

För att ta reda på om det finns legionellabakterier i vattnet krävs en särskild vattenanalys. Om resultatet visar på höga halter av legionellabakterier behöver vattenledningssystemet saneras.

Den enklaste åtgärden är att höja temperaturen på vattnet och spola igenom ledningarna i 30 minuter. Vid denna saneringsmetod måste vattnet vara minst 70 grader varmt. Risken finns dock att bakterier i blindledningar och slam överlever. Övriga saneringsmetoder för att komma åt legionellabakterierna är exempelvis kraftig klorering, tillsättning av silver och kopparjoner och behandling med klordioxid.

Om du vill ha mer detaljerad information om analys och sanering kan du kontakta Miljö- och hälsoskyddsnämnden i din kommun.

Vem är ansvarig?

Vid byggnationen är det byggherren som är ansvarig för att lagar och föreskrifter följs och att vatteninstallationerna utförs korrekt. Under driftsskedet är det fastighetsägaren som ansvarar för att underhålla installationerna så att de fortsätter fungera så som det var tänkt.

I en bostadsrättsförening ansvarar bostadsrättshavaren själv för saker som byte av duschslang och munstycke där legionellabakterier kan växa till sig.

Läs mer om legionärssjuka på Folkhälsomyndighetens webbplats

Relaterade inlägg

Kontroll och underhåll av skyddsrum

Skyddsrummets skick är en viktig del av fastighetsägarens ansvar. Har ni ett skyddsrum i er fastighet? Då ska ni vara glada för det! Ett skyddsrum är en stor fördel som kan komma att vara till ovärderlig nytta för de boende, och dessutom medför skyddsrummet ett ökat värde för fastigheten. Dock har fastighetsägaren ett viktigt ansvar […]

Läs mer

Hur man bestrider prishöjningen på fjärrvärme.

Tillhör ni en av de fjärrvärmekunder som har drabbats av vissa fjärrvärmeleverantörers kraftiga prishöjningar? Om er leverantör använder sig av så kallad alternativprissättning kan det vara så att ni har möjlighet att bestrida prishöjningen. Det är främst fjärrvärmeleverantörer i Stockholm som har infört denna kostnadsmodell, bland annat Stockholm Exergi och Vattenfall. Hur bestrider man prishöjningen […]

Läs mer

Lysrör med kvicksilver fasas ut under 2023. Påverkas er bostadsrättsförening?

Har ni kvar gamla lysrör med kvicksilver? Då är det hög tid att se över er belysning. EU har beslutat att lysrör med kvicksilver ska fasas ut för att istället ersättas av mer miljövänliga ljuskällor. Den 24 augusti 2023 kommer lysrör av typerna T5 och T8, som är vanliga i bostadsfastigheter, sluta produceras helt och […]

Läs mer

Balkongbesiktning – viktig men lätt att glömma

Har era balkonger börjar få skavanker? Då kan det vara dags för en balkongbesiktning. Det allra viktigaste är naturligtvis att balkongen är säker att använda, men som fastighetsägare har man mycket att vinna på att agera i tid. Även mindre sprickor i betongen, och rostangrepp som kanske tycks obetydliga, bör uppmärksammas, eftersom de kan snabbt […]

Läs mer

Nya regler för kontroll av elanläggning i fastighet, 1 dec 2022.

Hyresvärdar och bostadsrättsföreningar har redan skyldighet att hålla uppsikt över sina elanläggningar, men något formellt krav på hur detta ska gå till har inte funnits. Nu införs krav på skriftliga rutiner för hur kontroll av elanläggningen ska ske.

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och vanliga brandskyddsbrister

En brand är något av det värsta som kan hända i ett bostadshus. Och det farligaste.

Läs mer

Ny lag medför strängare regler för tillstånd till renoveringar av lägenheter

Med start 1 januari 2023 träder en lagändring i kraft som innebär stramare regler för bostadsrättshavare som vill utföra renoveringar eller nybyggnation i sin lägenhet eller lokal. I denna artikel går vi igenom lagändringarna, och vår chefsjurist, Karin Lagerstrand, ger sin tolkning av lagändringens största effekter. Ni får också råd och tips kring vilka åtgärder […]

Läs mer

Radon i bostäder | Fastighetsägarens ansvar att kontrollera radonhalten

Fastighetsägaren ansvarar för att säkerställa att radonhalterna inte överskrider riktvärdet 200 Bq/m3. Hur görs radonmätning och varför är radon så farligt?

Läs mer
←   Föregående
Nästa  →