Klotter – hur sanerar man och kan klottrande förebyggas?
”Klotter innebär att man olovligen fogar budskap, mönster eller bilder till väggar, fordon, böcker med mera. Brottsrubricering för sådana gärningar kan vara åverkan eller skadegörelse.” – Wikipedia
Människor har klottrat sedan urminnes tider, det är inget nytt fenomen.
Ett av de äldsta klottren man känner till, och den kanske äldsta avbildningen av Jesus, är i form av en grekisk ristning på ett romerskt hus. Klottret har gjorts någon gång 100-300 e.Kr och avbildar Jesus som en åsna, hängandes på korset, med en man på knä nedanför.
Helt uppenbart är den ämnad som en grov förolämpning mot anhängare av kristendomen, och klottraren har förklarat sin bild med texten ”Alexamenos tillber gud”. Man kan anta att ägaren av det romerska huset inte var särskilt nöjd över skadegörelsen, men idag utgör klottret en värdefull historisk pusselbit.
Klotter idag
Idag ser vi ofta klotter i stadsbilden i form av ”tags”, dvs en slags signatur. Att vara klottrare kan nästan sägas vara en slags livsstil. Syftet med klottret är ofta egentligen inte att förstöra, eftersom många utövare inte ser sitt klotter som skadegörelse.
Varje klottrare vill sprida sitt namn och synas över staden, och på så sätt respekteras av andra klottrare. Somliga målar lite mer avancerade och färgglada verk i form av graffiti, somliga ”bombar” sina ”tags” på så många ställen som möjligt, och ett fåtal finner mest nöje i att skriva fula ord eller avbilda företrädesvis manliga könsorgan.
Även om klotter sällan hänger ihop med utövande av våld så påverkar det omgivningen och människors upplevelse av ett område. Platser med mycket klotter upplevs som otrygga, och dessutom verkar klottret uppmuntra till mer skadegörelse, både i form av mer klotter, nedskräpning och annan förstörelse.
Det är därför viktigt att klotter undviks, och saneras så snart som möjligt när det uppkommer.
Hur förhindrar man klotter – Tips till fastighetsägare
Vissa ytor löper större risk att utsättas för klotter. Det kan exempelvis handla om stora ytor som syns väl men ligger en bit ifrån vägen, ytor som ligger lite avsides och där utövarna får lite längre tid på sig att arbeta ostört med sin graffiti, platser i närheten av ytor som redan utsatts, platser som passeras på väg till en hållplats för kollektivtrafik mm.
Som fastighetsägare kan man välja att skydda dessa ytor med en klotterskyddsbehandling. Klotterskyddet motverkar att färg tränger djupare in och gör dessutom klottret lättare att tvätta bort.
Vilken typ av behandling som är lämplig beror mycket på ytans beskaffenhet. En kunnig klottersaneringskonsult kan bistå med denna bedömning, men det handlar ofta om impregnering och en slags vaxbehandling.
När den klotterskyddsbehandlade ytan utsätts för klotter fäster färgen dåligt, och när vaxet sköljs bort med varmt vatten följer klottret med. Vissa saneringsföretag erbjuder även en försäkring med en fast månadskostnad och garanti för att klottret kommer saneras inom ett visst antal timmar.
Måla aldrig över det utan att först klottersanera
Klotter bör aldrig bara målas över utan att först tvättas bort. Färgen kan se ut att dölja klottret just när ytan är nymålad, men efter en tid kommer det med stor sannolikhet tränga igenom. Målas klottret över kan det istället bli mycket svårt att sanera i framtiden. Däremot kan det efter sanering bli nödvändigt med en ommålning för att helt dölja eventuella spår av klottret.
I synnerhet från ytor som inte klotterskyddats är svåra att helt få bort klotter utan att det blir spår.
En viktig sak man bör ha i åtanke som fastighetsägare är att rena och fräscha områden mer sällan råkar ut för skadegörelse, samt att om någon börjar klottra så följer fler klottrare snabbt dennes exempel. Man bör därför ta bort klotter omgående.
Polisanmäl alltid
Klotter bör alltid dokumenteras via fotografering och polisanmälas. Polisen kan ofta härleda klottret till en känd klottrare med hjälp av stil, motiv och färganalys. Klotter leder till åtal med böter eller fängelse upp till ett år som påföljd. Bilddokumentation och polisanmälan förenklar rättsväsendets bedömning av skadegörelsens omfattning.
