Radon i bostäder | Fastighetsägarens ansvar att kontrollera radonhalten

Ni har väl inte glömt att kontrollera radonhalten i er fastighet?

Radonhalten i bostäder ska enligt riksdagens miljökvalitetsmål 2020 inte överstiga 200 Bq/m3.  Det är fastighetsägaren som ansvarar för att säkerställa att radonhalterna inte överskrider riktvärdet samt stå för eventuell radonsanering. Ansvaret regleras i Miljöbalken 9 kap. 9§.

Vill ni ha hjälp med radonmätning?

Vi ordnar det snabbt och enkelt.
Kontakta oss!

Detta gäller för radonmätning:

För att tidigare mätningar ska kunna tillgodoräknas får de inte vara äldre än tio år. Placering av mätdosor och information till boende ska följa Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. Mätningarna ska utföras under mätsäsongen och under minst 2 månader, helst 3. Mätningar ska ske i minst 20% av lägenhetsbeståndet och minst 2 mätdosor per lägenhet.

Radon – det osynliga giftet som kan orsaka lungcancer

Varje år drabbas 500 personer i Sverige av lungcancer som orsakats av radon i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att ca 400 000 bostäder har för höga halter av radon, det vill säga att inomhusluften innehåller mer än gränsvärdet 200 Bq per kubikmeter luft.

Radon är en ädelgas som kommer ifrån marken, därför är det normalt med höga halter av radon i gruvor, grottor och bergrum. Radonet tränger upp ur jorden och späds normalt sett snabbt ut i luften, men när det är vindstilla kan radonhalterna bli ganska höga även vid marknivå. Orsaken till att halten av radon kan bli farligt hög inomhus är att radonet som kommer in i huset stannar kvar och inte späds ut i luften på samma sätt som utomhus. Eftersom svenska hus är mycket täta kan koncentrationen av radon då bli hög, i synnerhet om ventilationen inte är tillräcklig.

Var kommer radonet ifrån?

Radon kommer huvudsakligen in i huset på tre olika sätt:

Schematisk skiss över radonets väg in i huset
Radon kommer in i hus på tre sätt, via mark, byggmaterial eller vatten. (Bild: Strålsäkerhetsmyndigheten)

1. Radon från marken tränger in genom otätheter i golv och källarväggar

Eftersom det ofta råder undertryck inomhus sugs luften helt enkelt in från jorden. För att minska radonhalten kan man därför försöka täta husgrunden för att stänga ute radonet. Det finns även speciella radonsugar som dels suger bort radonet som kommer ifrån marken, och dels sänker trycket i marken under huset så att radonet inte sugs in. Åtgärderna kombineras med fördel med bättre ventilation så att det radon som eventuellt tränger in späds ut till ofarliga nivåer.

2. Byggmaterial som innehåller sten avger radon

I synnerhet blåbetong som innehåller alunskiffer, som i sin tur innehåller uran, kan ge upphov till höga radonhalter. Blåbetong är vanlig i hus som är byggda 1929-1972. Att byta ut det byggnadsmaterial som orsakar radonet är oftast inte ett rimligt alternativ, så i detta fall är bättre ventilation för att sänka radonhalten den bästa lösningen.

3. Det finns radon i hushållsvattnet

Dricksvatten, vanligen sådant som kommer ifrån borrade brunnar och kallkällor, kan innehålla radon. Det anses dock inte farligt att dricka vattnet om radonhalterna ligger under Livsmedelsverkets gränsvärden. Problemet ligger i att vattnet när det tappas upp släpper ifrån sig radon som vi andas in. Livsmedelsverkets gränsvärden för otjänligt vatten är 1000 Bq per liter. Ett enkelt sätt att minska radonhalten i vattnet är avluftning.

Av dessa tre är det dock markluften som är den allra största boven och ger upphov till de mest förhöjda radonhalterna.

Varför är radon så farligt?

Radongasen i sig är egentligen inte farlig. Men när den sönderfaller bildas sönderfallsprodukter som kallas ”radondöttrar”. Det är radondöttrarna som anses vara mest skadliga mot hälsan. Positivt laddade joner häftar fast sig vid rök- eller dammpartiklar och fastnar i lungorna när de andas in. När radondöttrarna sönderfaller avger de farlig strålning som skadar lungorna och ökar risken för lungcancer. Det är därför mycket vanligare att rökare drabbas av radonorsakad lungcancer. Det kan dröja så länge som 15-40 år innan cancern kan upptäckas. Lungcancer är den största kända risken med radon, även om andra kroppsdelar utsätts för strålningen så är risken för skador betydligt mindre.

Hur vet man om en fastighet har för mycket radon i inomhusluften?

Radon är en luktfri gas, det enda sättet att upptäcka den är därför att göra mätningar. Mätningen bör utföras någon gång under perioden mellan den 1 oktober och 30 april, och pågå under 2 månader. Anledningen till att det ska ske under vinterhalvåret beror på att vi under denna säsong värmer upp våra hus, vilket gör att mer luft sugs in, och man håller dessutom fönster och dörrar stängda. Ju längre tid som mätningen pågår, desto noggrannare blir mätningen eftersom radonhalten kan variera under mätperioden.

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar mätningar i så gott som alla småhus, i alla lägenheter med markkontakt och alla lägenheter som är byggda med blåbetong.

Eftersom markradon kan ta sig upp genom utrymmen som går vertikalt genom fastigheten, såsom hiss- eller ventilationsschakt, bör lägenheter som angränsar till dessa också kontrolleras.

De flesta kommuner har kartor som visar om fastigheten ligger i ett extra utsatt område. Eftersom uranhalten varierar i olika slags jord och berggrund kan man bedöma om risken för radon i olika områden är hög, normal eller låg.  Överallt i Sverige finns det dock tillräckligt med radon i marken för att radonhalterna inomhus ska kunna bli för höga om huset släpper in för mycket radon och ventilationen är otillräcklig.

Så här sker mätning av radonhalten i inomhusluft:

Vi informerar de boende och placerar ut mätdosorna enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för radonmätning. Vid mätperiodens slut samlar vi in dosorna och skickar dem på analys. Resultatet noteras i ett protokoll som vi överlämnar till er samt Miljönämnden.

Dosa för radonmätning
Dosa för mätning av radonhalt inomhus.

Om du ska köpa hus eller lägenhet och snabbt vill få en indikation på om det verkar finnas mycket radon i inomhusluften så finns det snabbare metoder som bara några dagar. En så pass kort mätperiod är dock inte helt tillförlitlig utan kan bara anses rådgivande.

Så här sker mätning av radonhalten i vatten

Vatten från kranen tappas i en specialflaska. Den särskilda flaskan säkerställer att radonet inte försvinner ut ur flaskan. Vattnet får inte ha stått i rören någon längre tid utan måste vara friskt. Vattenprovet skickas sedan in för analys, precis som vid luftmätning med radondosor.

Vi hjälper dig med radonmätningen

Bredablick utför radonmätningar åt bostadsrättsföreningar och i hyresfastigheter med hjälp av radondosor. Om du har konstaterat skadliga halter av radon i din fastighet och behöver hjälp med att åtgärda detta så står våra byggkonsultkollegor på Sustend som vanligt till tjänst med rådgivning och eventuell projektledning av åtgärder. Tveka inte att kontakta oss!

Vi hjälper dig med radonmätning!

Vill du ha mer information eller en offert? Fyll i dina kontaktuppgifter så hör vi av oss inom kort.

Relaterade inlägg

Hur man bestrider prishöjningen på fjärrvärme.

Tillhör ni en av de fjärrvärmekunder som har drabbats av vissa fjärrvärmeleverantörers kraftiga prishöjningar? Om er leverantör använder sig av så kallad alternativprissättning kan det vara så att ni har möjlighet att bestrida prishöjningen. Det är främst fjärrvärmeleverantörer i Stockholm som har infört denna kostnadsmodell, bland annat Stockholm Exergi och Vattenfall. Hur bestrider man prishöjningen […]

Läs mer

Lysrör med kvicksilver fasas ut under 2023. Påverkas er bostadsrättsförening?

Har ni kvar gamla lysrör med kvicksilver? Då är det hög tid att se över er belysning. EU har beslutat att lysrör med kvicksilver ska fasas ut för att istället ersättas av mer miljövänliga ljuskällor. Den 24 augusti 2023 kommer lysrör av typerna T5 och T8, som är vanliga i bostadsfastigheter, sluta produceras helt och […]

Läs mer

Balkongbesiktning – viktig men lätt att glömma

Har era balkonger börjar få skavanker? Då kan det vara dags för en balkongbesiktning. Det allra viktigaste är naturligtvis att balkongen är säker att använda, men som fastighetsägare har man mycket att vinna på att agera i tid. Även mindre sprickor i betongen, och rostangrepp som kanske tycks obetydliga, bör uppmärksammas, eftersom de kan snabbt […]

Läs mer

Nya regler för kontroll av elanläggning i fastighet, 1 dec 2022.

Hyresvärdar och bostadsrättsföreningar har redan skyldighet att hålla uppsikt över sina elanläggningar, men något formellt krav på hur detta ska gå till har inte funnits. Nu införs krav på skriftliga rutiner för hur kontroll av elanläggningen ska ske.

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och vanliga brandskyddsbrister

En brand är något av det värsta som kan hända i ett bostadshus. Och det farligaste.

Läs mer

Ny lag medför strängare regler för tillstånd till renoveringar av lägenheter

Med start 1 januari 2023 träder en lagändring i kraft som innebär stramare regler för bostadsrättshavare som vill utföra renoveringar eller nybyggnation i sin lägenhet eller lokal. I denna artikel går vi igenom lagändringarna, och vår chefsjurist, Karin Lagerstrand, ger sin tolkning av lagändringens största effekter. Ni får också råd och tips kring vilka åtgärder […]

Läs mer

Vad får man göra åt grannens träd?

Vi ser ofta träd och växtlighet som är lite för stora för att hus och mark ska må bra. Träd är visserligen vackra och hjälper till med att dränera marken genom att suga upp vatten, men kan också ställa till stora bekymmer när de står nära byggnader. Det är inte bara trädens grenar och lövverk […]

Läs mer

Klotter – hur sanerar man och kan klottrande förebyggas?

Klotter innebär att man olovligen fogar budskap, mönster eller bilder till väggar, fordon, böcker med mera.

Läs mer
←   Föregående
Nästa  →