Avin Mohammed – driftledare inom lokalvård

Hur ser din resa inom Bredablick ut?

Jag började jobba som lokalvårdare på Bredablick 2020. Redan efter några månader blev jag arbetsledare inom lokalvård och nu efter 2 år har jag blivit driftledare. Jag är nog allra mest stolt över min personliga utveckling. Från att ha varit lite osäker på allt jag gjorde kliver jag nu in i nya sammanhang med gott självförtroende i min yrkesroll. Det är värt väldigt mycket för mig!

Vad gör man som lokalvårdare på Bredablick rent konkret och praktiskt?

Vi som jobbar med lokalvård/städ på Bredablick har många olika arbetsuppgifter. Vi moppar exempelvis golv och trapphus, kör med golvboningsmaskiner, gör rent tvättstugor, dammsuger, putsar fönster, städar stora garage med sop- och skurmaskiner mm.  

Lokalvård är ett serviceyrke där arbetsuppgifterna varierar mellan arbetsplatserna, men även från dag till dag. Det kan vara att moppa ett trapphus en dag, köra med maskin i ett stort garage dagen efter eller putsa fönster annan dag.

Vad behöver man kunna för att vara lokalvårdare?

För att börja arbeta med lokalvård krävs inte nödvändigtvis någon särskild utbildning, däremot är det mycket viktigt att vara noggrann och ansvarsfull och följa de instruktioner man får av sin arbetsledare eftersom man ofta ansvarar för egna städ områden. Att vara serviceinriktad och lyhörd är också en viktig egenskap, då man som lokalvårdare ofta möter hyresgäster eller kunder på plats.

Men även om det är lätt att börja med enklare lokalvård så finns det sedan väldigt mycket mer att lära sig, och hos Bredablick finns det möjlighet att utvecklas. För en effektiv städning krävs kunskap om olika material och rengöringsmetoder, samt god arbetsteknik.

Vad motiverar dig mest i ditt arbete?

Jag känner att jag kan påverka min situation och mitt resultat, och det gör att jag tror på mig själv och känner mig kompetent. Jag tillhör ett sammanhang och jag känner mig respekterad. Då är det roligt att gå till jobbet!

Vad är den största utmaningen i ditt arbete?

En vanlig utmaning på många arbetsplatser är att skapa en bra gemenskap mellan kollegor, samtidigt som det är en viktig faktor för att vi ska trivas på jobbet. Därför har att samverka och samarbeta med varandra, och även med kunder, varit en viktig del för mig. Jag har också fått träna mig på att våga ta plats och ha kul.

Har du utvecklats under din tid på Bredablick och hur ser du på framtiden?

Jag ser Bredablick som en skola och min chef som en lärare. Jag har kunnat prata med min chef om vilka möjligheter som finns och jag har fått avsätta tid för kompetensutveckling, och därmed har jag kunnat vidareutvecklas och göra karriär. Jag började som sagt som lokalvårdare, sedan blev jag arbetsledare och nu är jag driftledare. 

Jag förväntar mig att jag kommer utveckla mig ännu mer och att jag kommer kunna prestera ännu bättre. Samt att jag kommer bidra till företagets mål utifrån våra grundläggande värderingar. Jag är väldigt optimistisk och tror att vi kommer skapa en ännu bättre organisation i framtiden. 

Hur skulle du beskriva Bredablicks företagskultur?

Vi på Bredablick har de normer, värderingar och attityder som skapar bra beteenden hos medarbetarna på vårt företag. Jag som anställd trivs bra, och jag känner att jag utvecklas och kan bidra. Jag kan säga att vår företagskultur är starkt bidragande till trivsel, lojalitet, kundnöjdhet och utveckling, samt hur personer inom organisationen interagerar med varandra.

Hur är det att vara en del av Bredablick ?

Att vara en del av Bredablick är en stolthet för mig, för jag gillar det här företaget/organisation eftersom det är ett stort, välkänt och seriöst företag. Jag trivs på jobbet och är nöjd med min chef och mina kollegor och hur verksamheten fungerar. Att jag har fått så goda utvecklingsmöjligheter är den allra största faktorn som får mig att vara stolt över att jag är en del av Bredablick. 

Vad tycker du är det bästa med att arbeta på Bredablick?

Som jag nämnde ovan är det utvecklingsmöjligheterna, att jag får använda min kreativitet, att jag ges möjligheter att uppnå mål och att jag känner mig delaktig i verksamheten. Och såklart att Bredablick är ett så inkluderande och accepterande företag, med kollegor som har olika kultur, språk och religion är det också bäst som vi har på Bredablick. Det visar att vi har en bra arbetsplats som har en bra organisatorisk och social arbetsmiljö. 

Vilka egenskaper tycker du är viktigast att ha för att man ska passa in och trivas på Bredablick?

För att man ska passa in och trivas på Bredablick behöver man vara en pålitlig person som kan ta eget ansvar. Man behöver ha också arbetsmoral, lojalitet, ambition, flexibilitet, ärlighet, tålmodig, disciplin och integritet. För att vara pålitlig är det alltså inte bara viktigt att prestera på topp, utan också att våga säga nej till sådant man inte tror att man klarar av.

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och vanliga brandskyddsbrister

När julen närmar sig i Sverige sätter vi, vår vana trogna, igång med ett närmast frenetiskt eldande.  Stearinljuset har en alldeles särskilt viktig roll i våra hem. Tyvärr resulterar detta ofta i att det blir mer än ljusveken som fattar eld.

Det systematiska brandskyddsarbetet i en fastighet är viktigt året om, men inför den allra mest riskfyllda säsongen är det extra viktigt att ha säkerställt att brandskyddet fungerar som det ska och att alla boende är väl informerade vad som gäller. Både för att förebygga brand och för att minimera skadorna om olyckan är framme.

En brand är något av det värsta som kan hända i ett bostadshus. Och det farligaste. Varje år omkommer ca 120 personer i bränder i Sverige, de flesta av dem i bostadshus. Att ingen kommer till skada är naturligtvis det allra viktigaste, men även en ganska liten brand som först verkar ganska ”ofarlig” kan ställa till med mycket skada på fastigheten.

Även om branden hinner släckas innan byggnaden är totalförstörd kan svåra skador ha uppstått. Förutom brand- och rökskador uppkommer skador efter brandkårens släckningsarbete. Tak, golv och väggar behöver ofta brytas upp för att kontrollera att inga glödbränder ligger och pyr, och eftersom släckningen sker med stora mängder vatten uppkommer vattenskador.

Fastighetsägarens ansvar regleras i Lagen om skydd mot olyckor (LOS). Enligt 2 kap. 2 § lagen (2003:778) skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Det systematiska brandskyddsarbetet benämns ofta med förkortningen SBA och kan delas in i två huvuddelar, tekniskt brandskydd och organisatoriskt brandskyddsarbete.

Tekniskt brandskydd

Det tekniska brandskyddet är till stor del ”inbyggt” i fastigheten såsom exempelvis brandceller, brandtätningar, brandskydd av bärande stomme, brandgasventilation, utrymningsvägar och brandklassade ytskikt. Det ska också finnas utrustning som brandsläckare och brandlarm.

Organisatoriskt brandskyddsarbete

Det organisatoriska brandskyddsarbetet handlar om information till dem som bor eller arbetar i fastigheten, ansvarsfördelning, service och underhåll av det tekniska brandskyddet och rutiner för hur man ska agera vid brand.  Man behöver hålla koll på:

• Vilka installationer behöver kontrolleras och underhållas (Brandvarnare, rökluckor mm)
• Hur ofta det ska ske
• Hur det ska gå till
• Vem som ska utföra det
• Rutiner för att rapportera och åtgärda brister som upptäcks

Fastighetsägaren ansvarar för brandskyddsarbetet. Kraven gällande dokumentation av det systematiska brandskyddsarbetet är större på företag och organisationer än på bostadsrättsföreningar, men även bostadsrättsföreningar bör lämpligen ha en dokumenterad plan för egenkontroll av brandskyddet. Om inte annat för att säkerställa att styrelsen har kontroll på brandsäkerheten och att det finns en kunskapsöverföring när styrelser byts ut.

Vem ansvarar för systematiskt brandskyddsarbete i en bostadsrättsförening?

Det är styrelsen som ansvarar för det systematiska brandskyddsarbetet. Eftersom styrelsens ordförande är ytterst ansvarig för att styrelsen gör sitt jobb kan ordföranden också sägas vara ytterst ansvarig för det systematiska brandskyddsarbetet. Uppgiften kan delegeras till en särskilt utsedd brandskyddsansvarig ledamot, men det finns inget krav på att det ska vara en särskilt utsedd brandskyddsansvarig i en bostadsrättsförening. Styrelsens ansvar omfattar vanligen inte brandskyddet inne i lägenheterna, det ansvaret faller som regel på respektive hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare.

Vanliga brandskyddsbrister i ett flerbostadshus

Några punkter utmärker sig som extra vanliga när det gäller bristerna i brandskyddet i ett flerbostadshus. Om er bostadsrättsförening har ett välfungerande systematiskt brandskyddsarbete minskar riskerna för att nedanstående brister ska uppstå.

Dörrarna i brandcellsgränserna uppfyller inte sitt syfte

Dessa dörrar måste vara i gott skick. Eftersom de är tunga att öppna ställs de ibland upp med kil vilket är helt förkastligt ur brandskyddssynpunkt. Om dörren av någon anledning absolut behöver ställas upp ska det kunna göras med hjälp av en anordning som automatiskt stänger den vid brand.

Brandventilationen är dålig eller fungerar inte alls

Det är inte själva elden utan den farliga röken som orsakar dödsfall vid brand. Ett trapphus blir snabbt rökfyllt, oavsett varifrån röken kommer. För att trapphuset ska kunna ventileras och tömmas på rök finns en brandlucka längst upp i trapphuset. Anordningen för att öppna den finns längst ner, antingen i entrén eller i fasaden på utsidan.

Att öppna rökluckan är det första brandkåren gör när de anländer, men alltför ofta visar det sig att det är något fel på rökluckan eller öppningsanordningen så att röken inte kan evakueras på ett effektivt sätt. Ibland saknas helt enkelt veven som behövs för att öppna luckan.

Det är av yttersta vikt att räddningstjänsten kan agera snabbt, och systemet bör därför kontrolleras årligen.

Brandvarnare fungerar inte

Att man ska kontrollera batterierna i brandvarnarna känner de flesta till. Moderna brandvarnare är ofta nätanslutna och även i vissa fall seriekopplade. Trots detta är det viktigt att regelbundet kontrollera att de fungerar. Det bör också säkerställas att brandvarnarna sitter på rätt ställen, så att de är så effektiva som möjligt.

Förvaring i trapphus

Särskilt på vintern ställs ofta vagnar, pulkor, cyklar, växter och julpynt i trapphuset. I en stressad situation när människor trängs och försöker utrymma byggnaden i ett mörkt och rökigt trapphus kan saker som försvårar utrymningen orsaka en katastrof och utgöra livsfara. De försvårar också räddningstjänstens arbete väsentligt. Består sakerna dessutom av brännbart material är det risk att de fattar eld och förvärrar situationen ännu mer.

Ytterligare ett tråkigt faktum är att brännbara saker såsom barnvagnar också ökar risken för anlagda bränder.

Farligt material förvaras i källare eller garage

Brandfarliga vätskor förvaras ofta felaktigt i förråd. Inga brandfarliga vätskor bör förvaras varken i vinds- eller källarförråd i ett flerbostadshus. Även däckförvaring bör undvikas, eftersom däck innehåller ämnen som ger upphov till mycket giftiga gaser vid en brand.

Brandsläckare fungerar inte

Brandsläckare behöver regelbunden kontroll och service, något som ofta glöms av. Det enklaste sättet är att skaffa ett avtal med ett företag som sköter detta.

Nuförtiden finns mindre brandsläckare med olika färger och mönster, vilket är tillåtet i det egna hemmet där man förväntas veta exakt vart brandsläckaren finns. Brandsläckare på andra platser måste däremot alltid vara röda för att man lätt ska hitta dem.

Svår utrymning från tvättstuga

Det måste vara enkelt att utrymma tvättstugan. Ligger tvättstugan i källare är fönstren ofta placerade högt upp och är svåra att nå inifrån. Ibland är de dessutom blockerade för att förhindra inbrott. Om det inte finns fler lämpliga vägar att utrymma tvättstugan vid brand så är det viktigt att se till att fönstren åt åtkomliga som utrymningsväg.

Ludd i torktumlarfilter och ventilationskanaler

Vem har aldrig retat sig på att grannen har lämnat luddet kvar i torktumlaren? Detta är förmodligen den vanligaste anledningen till arga lappar grannar emellan. Lappskrivarna har rätt, förmodligen mer än de själva känner till.

Varje år fattar nämligen mellan 20 och 30 torktumlare i flerbostadshus eld, och ludd i filter och ventilationskanaler är den största orsaken till detta.

När ludd förhindrar ventilationen kan torktumlaren överhettas, och luddet fattar dessutom lätt eld.

Ventilationskanaler som är fyllda med ludd och damm gör det därefter mycket enkelt för elden att sprida sig. Ventilationskanalerna ifrån tvättstugan bör därför kontrolleras och rensas med väsentligt tätare intervall än vad som är nödvändigt för övriga ventilationskanaler i byggnaden.

Utrymningsvägarna är dåligt markerade eller utrymningsskyltarna lyser inte

Det ska vara tydligt markerat vilken väg man ska ta för att utrymme byggnaden vid brand. De lysande skyltar som visar vägen vid utrymning har en mycket viktig funktion, och det bör kontrolleras regelbundet att de lyser som de ska.

De som arbetar eller bor i byggnaden får inte tillräckligt med information

De som vistas i huset bör informeras och regelbundet påminnas om vilka regler som gäller för brandskyddet och hur de bör agera om en brand skulle bryta ut. Särskilt nyinflyttade i flerbostadshus bör informeras direkt vid inflyttning.

Förhoppningsvis har vi nu lyckats förmedla hur viktigt det är att för fastighetsägare att säkerställa att det systematiska brandskyddsarbetet fungerar. Om du bara utför kontroller en gång om året – gör det nu! Det är nu risken för brand är som störst. Kontrollera, åtgärda och informera. Så kan du rädda liv!

Elda lugnt!

Klotter – hur sanerar man och kan klottrande förebyggas?

”Klotter innebär att man olovligen fogar budskap, mönster eller bilder till väggar, fordon, böcker med mera. Brottsrubricering för sådana gärningar kan vara åverkan eller skadegörelse.” – Wikipedia

Människor har klottrat sedan urminnes tider, det är inget nytt fenomen.

Ett av de äldsta klottren man känner till, och den kanske äldsta avbildningen av Jesus, är i form av en grekisk ristning på ett romerskt hus.  Klottret har gjorts någon gång 100-300 e.Kr och avbildar Jesus som en åsna, hängandes på korset, med en man på knä nedanför.

Helt uppenbart är den ämnad som en grov förolämpning mot anhängare av kristendomen, och klottraren har förklarat sin bild med texten ”Alexamenos tillber gud”. Man kan anta att ägaren av det romerska huset inte var särskilt nöjd över skadegörelsen, men idag utgör klottret en värdefull historisk pusselbit.

Klotter idag

Idag ser vi ofta klotter i stadsbilden i form av ”tags”, dvs en slags signatur. Att vara klottrare kan nästan sägas vara en slags livsstil. Syftet med klottret är ofta egentligen inte att förstöra, eftersom många utövare inte ser sitt klotter som skadegörelse.

Varje klottrare vill sprida sitt namn och synas över staden, och på så sätt respekteras av andra klottrare. Somliga målar lite mer avancerade och färgglada verk i form av graffiti, somliga ”bombar” sina ”tags” på så många ställen som möjligt, och ett fåtal finner mest nöje i att skriva fula ord eller avbilda företrädesvis manliga könsorgan.

Även om klotter sällan hänger ihop med utövande av våld så påverkar det omgivningen och människors upplevelse av ett område. Platser med mycket klotter upplevs som otrygga, och dessutom verkar klottret uppmuntra till mer skadegörelse, både i form av mer klotter, nedskräpning och annan förstörelse.

Det är därför viktigt att klotter undviks, och saneras så snart som möjligt när det uppkommer.

Hur förhindrar man klotter – Tips till fastighetsägare

Vissa ytor löper större risk att utsättas för klotter. Det kan exempelvis handla om stora ytor som syns väl men ligger en bit ifrån vägen, ytor som ligger lite avsides och där utövarna får lite längre tid på sig att arbeta ostört med sin graffiti, platser i närheten av ytor som redan utsatts, platser som passeras på väg till en hållplats för kollektivtrafik mm.

Som fastighetsägare kan man välja att skydda dessa ytor med en klotterskyddsbehandling. Klotterskyddet motverkar att färg tränger djupare in och gör dessutom klottret lättare att tvätta bort.

Vilken typ av behandling som är lämplig beror mycket på ytans beskaffenhet. En kunnig klottersaneringskonsult kan bistå med denna bedömning, men det handlar ofta om impregnering och en slags vaxbehandling.

När den klotterskyddsbehandlade ytan utsätts för klotter fäster färgen dåligt, och när vaxet sköljs bort med varmt vatten följer klottret med. Vissa saneringsföretag erbjuder även en försäkring med en fast månadskostnad och garanti för att klottret kommer saneras inom ett visst antal timmar.

Måla aldrig över det utan att först klottersanera

Klotter bör aldrig bara målas över utan att först tvättas bort. Färgen kan se ut att dölja klottret just när ytan är nymålad, men efter en tid kommer det med stor sannolikhet tränga igenom. Målas klottret över kan det istället bli mycket svårt att sanera i framtiden. Däremot kan det efter sanering bli nödvändigt med en ommålning för att helt dölja eventuella spår av klottret.

I synnerhet från ytor som inte klotterskyddats är svåra att helt få bort klotter utan att det blir spår.

En viktig sak man bör ha i åtanke som fastighetsägare är att rena och fräscha områden mer sällan råkar ut för skadegörelse, samt att om någon börjar klottra så följer fler klottrare snabbt dennes exempel. Man bör därför ta bort klotter omgående.

Polisanmäl alltid

Klotter bör alltid dokumenteras via fotografering och polisanmälas. Polisen kan ofta härleda klottret till en känd klottrare med hjälp av stil, motiv och färganalys. Klotter leder till åtal med böter eller fängelse upp till ett år som påföljd. Bilddokumentation och polisanmälan förenklar rättsväsendets bedömning av skadegörelsens omfattning.

Legionella – Varför blir kranvatten smittsamt och hur förebygger man det?

Rent vatten direkt ur kranen är en lyx som vi är vana vid och knappt reflekterar över. Faktiskt är vi så bortskämda med vatten att vi glömmer bort att det också finns faror att se upp med. En av dessa är legionellabakterien, en bakterie som kan orsaka svåra sjukdomar såsom legionella och pontiacfeber.

Vattensystem i stora byggnadskomplex, som till exempel stora flerbostadshus, kontorsbyggnader och sjukhus, är ofta koloniserade med legionellabakterier.

Om legionella (Legionärssjukan)

Legionella, eller legionärssjukan som den också kallas, är en allvarlig form av lunginflammation som kan vara dödlig om det vill sig illa. Den drabbade får hög feber, frossa, huvudvärk och muskelsmärtor,  torrhosta och andningssvårigheter. Människor med nedsatt immunförsvar, äldre och rökare har större risk att insjukna i legionärssjuka, men om bakteriemängden är tillräcklig kan även fullt friska människor drabbas.

De vanligaste smittovägarna är duschar, luftfuktare och bubbelbad mm där vattendimma bildas. Även luftinblandare på vattenkranar bildar vattendimma, liksom prydnadsfontäner och högtryckstvättar.

Sjukdomen fick sitt namn efter att 221 personer insjuknade i lunginflammation under en konferens för krigsveteraner (legionärer) i Philadelphia 1977. 34 stycken av de som insjuknat avled. Inledningsvis visste man inte vad som hade orsakat utbrottet, men när bakterien senare indentifierades fick den namnet Legionella.

Det finns många olika arter av Legionellabakterier, men den som är farligast för oss människor och som orsakar 90% av alla sjukdomsfall kallas Legionella pneumophila (den som älskar lungor).

I Sverige är legionellan anmälningspliktig, det vill säga att läkare måste anmäla alla fall av legionella som upptäcks till Folkhälsomyndigheten. Smittkällan spåras upp och saneras.

Mörkertalet är med stor sannolikhet mycket stort. Förmodligen får många som drabbas behandling mot vanlig lunginflammation. Denna behandling biter visserligen inte på legionärssjukan som kräver särskild antibiotikabehandling, men innan sjukvården upptäcker att det handlar om legionella hinner många tillfriskna av sig själva.

När äldre människor avlider av lunginflammation utreds dessa dödsfall oftast inte vidare, även här kan det finnas ett stort mörkertal.

Pontiacfeber

Pontiacfeber är en sjukdom med influensaliknande symptom, som också orsakas av legionellabakterier. Pontiacfebern är lindrigare än legionellan, samt relativt kortlivad och går över av sig själv.

Var finns legionellabakterien?

Legionellabakterien finns dels i mindre mängd i naturliga vattendrag, och dels i våra vattenledningar. Under 20 °C trivs den inte särskilt väl och förökar sig inte utan är vilande, därför är kallvattnet vanligen relativt bakteriefritt.

I varmvattenledningarna frodas den desto mer. På rörens innerväggar finns ofta en ”biofilm”, det vill säga en beläggning av olika organismer, bland annat amöbor. Legionellabakterierna förökar sig inuti dessa organismer och äter upp dem inifrån. Till slut har bakterierna förökat sig så pass mycket att värdorganismen spricker. När detta sker släpps en stor mängd bakterier ut i vattenröret.

I bostadshus är det vanligast att legionellabakterierna växer i botten av varmvattenberedare där det finns gott om avlagringar och där kanske inte hela vattenvolymen värms upp tillräckligt, samt i ledningsdelar där vattnet blir stillastående.

Legionellabakterien trivs i temperaturer mellan 20°C och 45°C Allra mest förökar den sig i temperaturer mellan 35 °C och 40 °C. Däremot dör den om temperaturen blir för hög. Om temperaturen i varmvatteninstallationen är 50 °C tar det mellan 5 och 10 timmar att ta död på 90 procent av bakterierna. Vid en varmvattentemperatur på 60 °C är motsvarande tid mindre än 10 minuter och vid temperatur på 70 °C dör 90 procent på mindre än 10 sekunder. Dessa tider gäller för bakterier som lever fritt i vatten. Bakterier som finns i biofilmen på insidan av rören och i slam överlever längre.

Hur blir man smittad av legionella?

Som tur är kan man inte kan få legionella, eller legionärssjuka, genom att dricka vatten. Legionella smittar heller inte från person till person. Legionellabakterierna måste andas in via små vattendroppar, så kallad vattendimma eller aerosol.

De vanligaste smittovägarna för legionella är duschar, luftfuktare och bubbelbad mm där vattendimma bildas.

Bubbelbad som hålls uppvärmda under längre tid är idealiska för bakterierna, eftersom de förökar sig allra mest i just den temperatur vi gillar att bada i. Även luftinblandare på vattenkranar bildar vattendimma, liksom prydnadsfontäner och högtryckstvättar.

Dödligheten i legionella är densamma som för vanlig allvarlig lunginflammation, 10-15 %. De flesta friska människor med normalt immunförsvar som utsätts för legionellabakterier insjuknar dock inte.

Hur kan man förhindra legionella?

Det bästa sättet att förhindra legionella är att se till att bakterierna får sämsta möjliga förutsättningar för att föröka sig. Det är därför viktigt att alla installationer av vattenledningar görs korrekt med hänsyn till detta. Det effektivaste motmedlet, och det allra viktigaste, är att se till att hålla kallvattnet kallt och varmvattnet hett.

1. Byt duschslang och duschmunstycke regelbundet

Duschslangen är en ideal tillväxtzon för legionellabakterierna eftersom vi vanligen duschar i mellan 35 °C och 40 °C.

2. Spola igenom duschen med varmt (hett) vatten om den stått oanvänd en tid

Till exempel om du har varit bortrest. Höga temperaturer dödar bakterierna, och även om du inte har skållhett vatten i kranen dör åtminstone en stor del av bakterierna redan vid 50-60 °C.

3. Håll kallvattnet kallt

Se till att dricksvattnet som kommer ut kallvattenkranen är högst 18 °C varmt. Vattenledningar ska alltså inte dras på ställen där kallvattnet riskerar att bli uppvärmt av solvärme eller annat.

4. Håll varmvattnet varmt

Se till att varmvattentemperaturen är minst 50 °C vid kranen där det tappas ur. Även om vattnet är varmare i varmvattenberedaren svalnar varmvattnet på sin väg från beredaren till tappstället. Eftersom det också finns risk för skållning får temperaturen dock inte överstiga 65 °C vid kranen.

5. Se till att varmvattenberedaren värmer vattnet tillräckligt

I varmvattenberedaren  ska temperaturen vara minst 60 °C. Beroende på hur varmvattenberedaren är utformad kan det finnas risk för att vattnet i botten av beredaren inte blir tillräckligt varmt.

6. Rengör varmvattenberedaren regelbundet

I slammet som bildas på botten av varmvattenberedaren trivs bakterierna, och förökar sig snabbt.

7. Undvik stillastående vatten i ledningarna

Se till att det inte finns ”blindledningar”, dvs delar av vattenledningar som inte leder någonstans, där vattnet blir stillastående en längre tid. En tumregel är att en blindledning inte ska vara längre än vattenledningens diameter.

8. Håll koll på handdukstorkarna

Kontrollera att handdukstorkar med vattenuppvärmning är rätt installerade.

Hur får man bort bakterierna?

För att ta reda på om det finns legionellabakterier i vattnet krävs en särskild vattenanalys. Om resultatet visar på höga halter av legionellabakterier behöver vattenledningssystemet saneras.

Den enklaste åtgärden är att höja temperaturen på vattnet och spola igenom ledningarna i 30 minuter. Vid denna saneringsmetod måste vattnet vara minst 70 grader varmt. Risken finns dock att bakterier i blindledningar och slam överlever. Övriga saneringsmetoder för att komma åt legionellabakterierna är exempelvis kraftig klorering, tillsättning av silver och kopparjoner och behandling med klordioxid.

Om du vill ha mer detaljerad information om analys och sanering kan du kontakta Miljö- och hälsoskyddsnämnden i din kommun.

Vem är ansvarig?

Vid byggnationen är det byggherren som är ansvarig för att lagar och föreskrifter följs och att vatteninstallationerna utförs korrekt. Under driftsskedet är det fastighetsägaren som ansvarar för att underhålla installationerna så att de fortsätter fungera så som det var tänkt.

I en bostadsrättsförening ansvarar bostadsrättshavaren själv för saker som byte av duschslang och munstycke där legionellabakterier kan växa till sig.

Läs mer om legionärssjuka på Folkhälsomyndighetens webbplats

Snö och is – Vinterfarorna som kan ge fastighetsägaren fängelse

Har du koll på om det finns risk för snöras från ditt tak? Bildas det ofta istappar? Vet du vilka regler som gäller, och hur du ska agera? Går det illa kan det handla om stränga påföljder. Snön är vacker, men också farlig, och som fastighetsägare och bostadsrättsförening är det mycket viktigt att hålla koll på snö och is.

Som vi nämnt i en tidigare artikel kan en fastighetsägare, en brf-styrelse eller en enskild styrelseledamot hållas ansvarig om en person skadas eller i värsta fall dödas av nedfallande snö eller is, och dömas till fängelse och höga skadestånd.  Fastighetsägaren är alltså ansvarig både straffrättsligt och skadeståndsrättsligt.

Ordningslagen (1993:1617) Kap 3, 3 §: Snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats skall utan oskäligt dröjsmål avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar. Detta ska ske på sådant sätt att det inte därigenom uppkommer risk för att personer eller egendom kommer till skada.

Ordningslagen anger fastighetsägarens ansvar för snö och is som kan orsaka skada på person eller egendom. I Gaturenhållningslagen stadgas den grundläggande ansvarsfördelningen mellan kommun och fastighetsägare avseende snöröjning på allmänna ytor, och de mer exakta bestämmelserna regleras i kommunens detaljplan.

Olika bestämmelser kan alltså gälla i olika kommuner, så det är viktigt att du som fastighetsägare tar reda på vad som gäller i just din kommun.

Fastighetsägaren har framförallt 3 viktiga saker att hålla koll på under vintern:

1. Att istappar, snö eller isblock inte faller ner och skadar människor
2. Att människor inte halkar på fastighetens mark, eller mark som kommunen ålagt fastighetsägaren att ansvara för.
3. Att taksäkerheten är i gott skick så att de som sköter eventuell snöröjning på taket kan arbeta säkert

Så här kan man som fastighetsägare arbeta förebyggande:

Se till att avvattningen fungerar

Istappar uppstår där smältvattnet inte kan rinna undan som det borde, till exempel därför att hängrännor och stuprör är igensatta. Värmeslingor kan också installeras både på tak och i stuprör för att förhindra isbildning. Har fastigheten redan värmeslingor bör dessa funktionskontrolleras inför varje vinter.

Se till att taket har tillräckligt många snörasskydd

För att taket ska vara säkert bör det faktiskt ofta ha fler snörasskydd än vad som anges i Boverkets byggregler, och placeras på flera olika nivåer på taket istället för bara vid takfoten. Ett brutet tak bör exempelvis ha snörasskydd även ovanför brytlinjen. En konsult kan hjälpa till med bedömningen av var snörasskydden bör placeras.

Se till att taksäkerheten är väl fungerande

Detta gäller exempelvis takstegar, gångbryggor och anordningar där de som arbetar på taket kan fästa sin säkerhetsutrustning.

Minimera värmeläckaget från taket

Detta kan vara ett för stort projekt att utföra endast för att förhindra snö- och is, men om man renoverar eller bygger om på ett sätt som påverkar taket bör man ta det i beaktande.

Nuförtiden är det exempelvis modernt att inreda vindar vilket ger varmare tak och ökar risk för istappar och snöras.

När det ligger snö på taket kan det bildas is när det undre lagret smälter på grund av värmen ifrån taket, och om det finns smältvatten mellan isen och taket minskar friktionen och risken är mycket stor att ett stort block av snö och is släpper och rasar ner. Ett sådant block är väldigt tungt och kan orsaka stor skada eller i värsta fall döda en människa.

Se över avtalen för snöröjning, halkbekämpning och borttagning av is och snö på tak

Alla avtal bör vara på plats innan snön kommer, och fastighetsägaren bör vara väl insatt gällande ansvarsfördelningen. Vem snöröjer gångbanor? Vem ska skotta taket? Och vem bestämmer när det behöver göras?

Ett avtal avseende snöröjning innebär inte automatiskt att entreprenören ansvarar för bevakning riskbedömning av snö och is på tak.

Du kan läsa mer om detta längre ner i denna artikel.

När snön är ett faktum

Snö på tak och istappar – Varna, spärra av och avlägsna

Vid risk för ras av snö och is från taket måste fastighetsägaren utan oskäligt dröjsmål avlägsna den. Tills så har skett ska gångtrafikanter varnas med hjälp av skyltar eller avspärrningar.

Riskområdet är ganska stort eftersom istappar och snö faller på olika sätt.

Istappar som släpper från sitt fäste faller vertikalt rakt ner, medans snö- och isblock som faller från ett sluttande tak får en lite mer horisontell bana och faller utåt ifrån huset. Dessa kan hamna på exempelvis trottoarkanten eller till och med på bilar som står parkerade på gatan.

Snö och is på gångbana – halkbekämpa och var uppmärksam på svallis

En snöig eller isig gångbana måste också åtgärdas omgående. Om fastighetens stuprör kastar ut vatten på en gångbana eller trottoar gäller det att vara särskilt uppmärksam på dessa. Där kan det bildas så kallad ”svallis” som kan vara mycket förrädisk.

Dels är det risk att gångtrafikanter inte uppmärksammar svallisen om gångbanan i övrigt inte är isig, dels så kan den vara synnerligen hal om vatten fortfarande rinner över den.

Fastighetsägarens ansvar kan delegeras bort till en entreprenör

En fastighetsägare kan via avtal delegera bort ansvaret till en entreprenör, vanligtvis en plåtslagarfirma. Det är då viktigt att avtalet omfattar just ansvaret för själva bevakningen.

Det är vanligt att fastighetsägaren enligt avtalet ansvarar för att meddela entreprenören när åtgärder behöver utföras, ett så kallat avropsavtal. Det är då fastighetsägaren som sköter bevakningen och bedömer riskerna.

Enligt ett avropsavtal är det fortfarande fastighetsägaren som hålls ansvarig om en olycka skulle ske innan problemet hinner åtgärdas.

Vissa entreprenörer erbjuder utöver röjning av snö och is på tak även bevakning och riskbedömning. Ingår man ett sådant avtal är det dock mycket viktigt att ansvarförhållandena är juridiskt riktiga. Organisationen Fastighetsägarna har tagit fram en mall för bevakningsavtal med ansvarsfördelning som går att ladda ner som pdf.

 

Fastighetsägaren bör ALDRIG försöka röja snö och is från taket på egen hand, arbetet skall alltid utföras av ett professionellt snöskottarlag.

Den entreprenör som anlitas ska vara certifierad och ha erforderlig säkerhetsutbildning och säkerhetsutrustning. Detta viktigt för att undvika personskador både på snöskottarlaget och förbipasserande, men också för att själva taket inte ska skadas.

Med fastigheten förberedd och bra avtal på plats kan du som fastighetsägaren känna dig trygg under vintern. Behöver du hjälp? Sustend är sakkunnigt företag inom Taksäkerhetskommitténs branschstandard för taksäkerhet och du är välkommen att boka in en taksäkerhetsbesiktning. Vi kan också hjälpa dig att se över dina avtal, upphandla entreprenörer eller projektleda eventuella takrenoveringsprojekt.

Kontakta oss för mer information!

Kooperativ hyresrätt – boendealternativens doldis

Bostadsrätt eller hyresrätt? Det är frågan alla lägenhetsletare ställer sig. Båda upplåtelseformerna har sina fördelar och nackdelar, beroende på vad man har för livssituation och ekonomi. Somliga föredrar äganderätt, en bostadsform som inte är fullt lika vanlig i Sverige. Dessa tre upplåtelseformer känner de flesta till. Men det finns en fjärde upplåtelseform som inte är lika välkänd. Den kooperativa hyresrätten.

Vad är en kooperativ hyresrätt?

Den kooperativa hyresrätten är ett slags mellanting av en bostadsrätt och en vanlig hyresrätt. Lägenheten hyrs på samma sätt som en vanlig hyresrätt, men av den kooperativa hyresrättsföreningen istället för av ett bostadsbolag. Vid inflyttning betalas en medlemsavgift och en upplåtelseavgift till föreningen. Storleken på avgifterna varierar mellan olika föreningar. En medlemsavgift ligger vanligen mellan några hundra kronor och några tusen, och upplåtelseavgiften varierar från noll kronor till flera tusen kronor per kvadratmeter. Men det brukar handla om ganska blygsamma summor jämfört med vad det kostar att köpa en bostadsrätt. En avflyttande medlem får endast tillbaka upplåtelseavgiften, det sker alltså ingen traditionell försäljning i den bemärkelsen och ingen värdeökning förekommer. Hyran bestäms av föreningens styrelse.

Det finns två former av kooperativa hyresrättsföreningar; ägarmodellen och hyresmodellen. Ägarmodellen innebär att föreningen äger fastigheten helt och hållet, och hyresmodellen innebär att föreningen hyr lägenheterna som i sin tur hyrs ut till medlemmarna.

Så här fungerar en kooperativ hyresrättsförening:

• Den som vill bo i en kooperativ hyresrätt måste ställa sig i kö hos den aktuella hyresvärden.
• Vid inflyttning betalas en medlemsinsats och vanligen också en upplåtelseavgift.
• ”Försäljning” sker till den som står på tur i kölistan hos föreningen. Det förekommer alltså ingen budgivning.
• Ingen marknadsprissättning tillåts. Vid avflyttning återfår den som avsäger sig den kooperativa hyresrätten upplåtelseavgiften, och den nya boende betalar in sin upplåtelseavgift till föreningen. Den som flyttar får alltså tillbaka exakt samma summa som hen betalade i upplåtelseavgift, det förekommer ingen värdeökning.
• Medlemsavgiften återbetalas ej.
• Föreningen bestämmer hyran utan att behöva förhandla med Hyresgästföreningen. Om föreningen i sin tur hyr lägenheterna av ett bostadsföretag gäller dock bruksvärdesprincipen för den hyra som föreningen betalar till bostadsföretaget.
• Medlemmarna i den kooperativa hyresrättsföreningen bestämmer gemensamt hur mycket förvaltningsarbete som ska köpas in av en extern entreprenör och hur mycket arbete som ska utföras av medlemmarna själva. Mer egenarbete minskar föreningens kostnader och hyrorna kan då bli lägre.

Kooperativa hyresrättsföreningar kan ha en särskilt profil

Något som är unikt för den kooperativa hyresrättsföreningen är att den kan ha en särskild profil, och endast bevilja medlemskap till personer som passar in i denna kategori. Till exempel kan det bli en hyresrättsförening för veganer, golfentusiaster eller musiker. Denna möjlighet har hittills sällan utnyttjats, men det är fullt möjligt att vi kommer se mer av den typen av kooperativa hyresrättsföreningar i framtiden.

Kooperativa hyresrätter har funnits i över 100 år

Trots att upplåtelseformen är relativt okänd för de flesta så är den ingen ny företeelse utan har faktiskt funnits länge. Som exempel kan nämnas Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) som bildades 1916 och idag har ca 7000 hyresrätter.

Risker med den kooperativa hyresrätten

Den största nackdelen med den kooperativa hyresrätten är att upplåtelseavgifterna inte indexuppräknas. Vid avflyttning får medlemmen endast tillbaka exakt samma summa som vid inflytt. Kapitalet som binds upp minskar således i värde i takt med inflationen. Flertalet kooperativa hyresrättsföreningar har också stadgar som säger att föreningen ansvarar för det yttre underhållet och medlemmen för det inre, precis som i en bostadsrättsförening. Eftersom en avflyttande medlem endast får tillbaka den upplåtelseavgift som betalats till föreningen är invändiga renoveringar inget som är värdeökande och medlemmen kommer inte få tillbaka pengarna för detta.

På senare tid har kooperativa hyresrättsföreningar fått ett uppsving och under nuvarande byggboom byggs även för dessa. Men insatserna i nya föreningar blir allt högre, och upplåtelseavgifter upp emot 1,6 miljoner för en trea har förekommit. De ekonomiska riskerna blir då plötsligt enorma. Den som är intresserad av en kooperativ hyresrätt bör noga sätta sig in i vilka regler som gäller, hur det ser ut i den aktuella föreningen och vilka ekonomiska risker boendeformen innebär.

Vägglöss invaderar Sverige

Från att ha varit ett okänt litet kryp som vi knappt hört talas om har vägglusen nu gjort stort intåg i Sverige. För 15 år sedan var vägglöss ett ickeproblem på våra breddgrader, men nu har förekomsten exploderat och Anticimex utför 13-15 000 saneringar av vägglöss årligen. Den lilla krabaten flyttar vanligen med i resväskor ifrån utlandet, eller följer med begagnade möbler.

Eftersom vägglusen sprider sig snabbt är det viktigt att som fastighetsägare agera omgående om det finns misstanke om vägglöss. En vägglus lägger tusen ägg på 12 veckor, så spridningen kan gå mycket snabbt. Sanering av en lägenhet kan kosta upp till 100 000 kronor så även av ekonomiska skäl är det viktigt att ta hand om problemet innan det sprider sig till närliggande lägenheter.

Oavsett vilken typ av fastighet det handlar om så innebär vägglössen problem, men just när det gäller bostadsrättsföreningar ger ansvarsfördelningen ofta extra upphov till frågor. I denna artikel fokuserar vi därför på just bostadsrättsföreningar.

Vem ansvarar för sanering av vägglöss?

Både bostadsrättsinnehavaren och bostadsrättsföreningen ansvarar för att förhindra förekomst av ohyra i fastigheten.

• Bostadsrättsinnehavaren ansvarar för att det inte kommer in ohyra i lägenheten.
• Bostadsrättsföreningen ansvarar för att ohyran utrotas.

Vägglöss är ohyra, och ansvaret för utrotning av ohyra regleras av Bostadsrättslagens 7 kap. Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att ohyra utrotas utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller oavsett vem som bär ansvaret för att ohyran kommit in i byggnaden. Att ansvaret är fastighetsägarens innebär dock inte automatiskt att kostnaden ska bäras av denne. Vem som ska betala notan är en separat fråga.

Sanering av en lägenhet kan kosta upp till 100 000 kr

Visar det sig att bostadsrättsinnehavaren genom oaktsamhet orsakat förekomsten av ohyra så kan fastighetsägaren kräva ersättning. Omvänt kan en bostadsrättsinnehavare, i det fall fastighetsägaren inte omedelbart agerar, på eget bevåg anlita ett saneringsföretag för bekämpning av ohyran, och därefter kräva ersättning och i vissa fall skadestånd.

För att göra en förtydligande jämförelse: Brinner det i ett hus så ska branden släckas omgående, innan den sprider sig och orsakar större skada. Vem som orsakat branden och vem som ska betala för brandsläckningen får man helt enkelt utreda efteråt.

Den som släpper in vägglöss eller inte meddelar styrelsen kan bli av med sin bostadsrätt

En bostadsrättsinnehavare är långt ifrån utan ansvar. Bostadsrättsinnehavaren har en skyldighet att hålla lägenheten i gott skick, och i detta ansvar ingår att inte släppa in ohyra. Upptäcks ändå ohyra i lägenheten ska bostadsföreningens styrelse omedelbart meddelas om detta.

Vårdslöshet eller undlåtenhet att meddela styrelsen kan anses vara så allvarligt att det kan vara grund för uppsägning och förverkan av bostadsrätten.

Vad gör vägglössen för skada?

Vägglössen gör ingen skada på möbler eller inredning, förutom att smutsa ner med sin spillning. Det är vi människor som får mest besvär av dem eftersom vi utgör vägglössens måltid. Sticket i sig är inte smärtsamt, men vägglusen injicerar saliv medan den äter, vilket kan ge upphov till svullnad och rodnad tillsammans med viss smärta och klåda. I början kan det vara svårt att skilja symptomen från dem man får av exempelvis ett myggbett.

Förutom fysiska besvär orsakar vägglössen också stort psykiskt obehag hos många drabbade. Bara vetskapen om att skadedjuren gömmer sig i väntan på att komma ut och äta gör att människor får svårt att sova, eller isolerar sig eftersom det är så tabubelagt att ha vägglöss i bostaden.

Hur vet man om det finns vägglöss i bostaden?

Vägglössen är skygga och kan vara svåra att upptäcka. Dagtid gömmer de sig i springor i sängbottnar eller möbler, och först när mörkret faller kommer de fram för att äta. Däremot lämnar de spår efter sig. Vägglusens spillning består av små mörka prickar.

Ett annat tecken är små, små blodfläckar på lakanen. Saliven som vägglusen injicerar när den äter hindrar blodet från att koagulera lika snabbt som vanligt, så det kan hinna tränga ut en liten droppe blod när vägglusen har ätit färdigt.

Behöver man flytta ut ur lägenheten när vägglössen ska saneras?

Småbarn, allergiker och gravida kvinnor bör evakueras under saneringstiden, men om man inte är extra känslig av någon anledning är det en fördel att bo kvar i lägenheten medan saneringen pågår. Om människorna försvinner, försvinner även vägglössens mat. De drar sig då undan och gömmer sig på ännu mer svåråtkomliga platser, vilket gör dem svårare att utrota.

Kan man utrota vägglöss på egen hand?

Så fort vägglöss upptäcks bör man kontakta en professionell skadedjursbekämpare. Det är mycket svårt att bli av med vägglöss, och det är absolut ingenting man ska försöka sig på själv. Visserligen har diverse bekämpningsmedel för hemmabruk dykt upp på marknaden, men dessa har inte visat sig tillräckligt effektiva och kan istället få vägglössen att fly, och således sprida sig till närliggande lägenheter.

Däremot räcker det inte enbart med saneringsföretagets åtgärder, utan som boende måste man själv städa lägenheten ordentligt, sanera alla sina tillhörigheter och tvätta samtliga textilier i lägenheten. Mattor och annat som är för stort för att tvätta i vanlig tvättmaskin måste frysas till -18° i en hel vecka.

Vissa större fastighetsägare har inrättat särskilda tvättstugor, utrustade med frysboxar, just för detta ändamål. Det är viktigt att noga följa de instruktioner man får av skadedjursbekämparen, för att undvika att vägglössen kommer tillbaka.

Hur kan man undvika vägglöss?

Försiktighet är a och o när det gäller att undvika vägglöss. Det gäller bara att vara uppmärksam och följa några ganska enkla råd.

• Den som reser utomlands bör försäkra sig om att det inte finns vägglöss där man bor. Eftersom lössen har svårt att klättra på hala, vertikala ytor så kan man exempelvis ställa sitt bagage i badkaret tills man försäkrat sig om att rummet är fritt från vägglöss.
• Använd inte byråer och garderober utan förvara bagaget i resväskan. Ställ väskan långt ifrån sängen.
• Tvätta kläder från resan i 60 grader, eller lägg dem i platspåse i frysen (-18°) i en vecka.
• Dammsug resväskan när du packat upp. Frys damsugarpåsen i en vecka och släng den sedan i soporna.
• Begagnade möbler bör kontrolleras mycket noga innan de tas in i lägenheten.
• Fastighetsägare kan skaffa skadedjursförsäkring hos en skadedjursbekämpare. Förutom kostnaden för sanering kan ersättning även utgå för relaterade kostnader såsom hotellkostnader och kemtvätt av angripna kläder och möbler.

8 problem Airbnb kan orsaka för bostadsrättsföreningar

Att hjälpa människor från hela världen att hyra eller hyra ut en bostad under några dagar är en fantastisk affärsidé. Antalet uthyrningar via förmedlingstjänsten Airbnb har fullkomligen exploderat på mycket kort tid. Möjligheten att hitta boende till ett rimligt pris gör det möjligt att se sig om i världen på en budget som hotellvistelser inte skulle tillåta. Syftet med detta blogginlägg är absolut inte att förringa de fantastiska möjligheter som Airbnb skapar. Men som allt annat som först kan verka uteslutande positivt har denna typ av korttidsuthyrning också många nackdelar som det är lätt att förbise.

Airbnb har fått bostadsrättsföreningar att ändra sina stadgar

Många bostadsrättsföreningar har på grund av Airbnb och liknande tjänster plötsligt behövt hantera oförutsedda situationer. Vissa har infört rutiner och regler som ökar styrelsens kontroll över vilka gästerna är samt hur mycket lägenheten får hyras ut under ett och samma år, men många har också bestämt sig för att inte tillåta denna typ av korttidsuthyrning överhuvudtaget. En vanlig reaktion bland dem som gärna vill hyra ut sin lägenhet är då att styrelsen är alltför kontrollerande och ogin. Men är det så? Eller är det helt enkelt en styrelse som tar sitt uppdrag på allvar, tar ansvar för förvaltningen och bevakar samtliga medlemmars intressen.

Det handlar inte bara om merarbete för styrelsen och olägenheter för grannarna, utan även sådant som kan medföra stora ekonomiska konsekvenser för hela bostadsrättsföreningen.

Låt oss titta närmare på några av de relativt vanliga problem som kan uppstå vid korttidsuthyrning i andra hand.

Störningar

Inte helt sällan blir hyresgästerna sugna på lite festande. Högljutt partajande, rökning på olämpliga ställen och spring i trapphuset stör grannarna, och inte alla airbnbgäster finner anledning att visa hänsyn eftersom de ju ändå inte ska bo kvar.

Många okända får tillgång till portkoden

Ju fler som känner till portkoden, desto större är risken att den hamnar hos någon som inte borde ha den. Andrahandshyresgästerna kan i sin tur lämna ut koden till fler personer. Risken för inbrott eller kriminell verksamhet ökar.

Nycklar kan kopieras

I allra värsta fall gör hyresgästen en kopia av nyckeln. Även om man har ett säkert system där nycklar inte ska kunna kopieras hur som helst så finns det ingen garanti för att så absolut inte sker.

Tvättstugan missbrukas

Korttidshyresgäster använder ibland tvättstugan på ett felaktigt sätt, och i förekommande fall även till aktiviteter den inte är avsedd för (mer om detta längre ner i listan). Om hyresgästen inte förstår svenska kanske denne dessutom inte förstår uppsatta instruktioner eller regler.

Sopsystemet havererar

Korttidshyresgäster känner ofta inte till hur ett modernt sophanteringssystem med supsopsfunktion fungerar. Eller så orkar de inte ta reda på vart närmaste återvinningsstation finns när de ska stanna så kort tid. En enstaka pizzakartong eller vinflaska som slängs löst tillsammans med andra hushållssopor kan väl inte orsaka någon större skada, kanske man tänker. Men just pizzakartonger orsakar faktiskt extra frekvent kostsamma stopp i sopsugssystem efter att korttidsuthyrning har skett. Även vin- och ölflaskor av glas orsakar mycket problem och sliter dessutom på rören så att hela sopsugsanläggningen kan behöva renoveras i förtid.

Prostitution, trafficking och droghandel

Ja, ni läste rätt. Det förekommer relativt frekvent att lägenheter som hyrs ut via Airbnb (eller tillhörande förråd, källare, tvättstuga eller liknande) används för droghandel, prostitution eller annan brottslig verksamhet. Det blir svårare för Polisen att upptäcka verksamheter som flyttar runt. I dessa fall är det vanligt att den som hyrt lägenheten i andra hand endast är en bulvan, som i sin tur hyr ut den till tredje part. Hyresgästen kan alltså framstå som utan anmärkning vid kontroll, och också ha fått goda referenser vid tidigare tillfällen eftersom den kriminella verksamheten ofta inte ens hinner avslöjas.

Ohyra

Vägglössen har gjort comeback i Sverige. Liksom kackerlackorna. De följer ofta med i resväskor från andra länder där de är vanligt förekommande och har alltså ingenting att göra med hyresgästens personliga hygien. Bostadsrättsinnehavaren är skyldig att omgående meddela styrelsen om förekomst av ohyra. Styrelsen ansvarar för att fastigheten saneras från ohyran men kan kräva medlemmen på kostnaderna. Om en medlem orsakar ohyra genom vårdslöshet kan detta vara grund för uppsägning av bostadsrätten.

Försäkringen gäller kanske inte

Ska man hyra ut sin bostadsrätt i andrahand bör man försäkra sig om vad den egna hem- och bostadsrättsförsäkringen omfattar. Olika försäkringsbolag har olika villkor, och man bör vara medveten om att det kan bli dyrt att hyra ut om någonting oförutsett inträffar.

Som med allt annat finns det alltså både fördelar och nackdelar med att hyra ut via Airbnb. Många av problemen ovan kan undvikas genom bättre förberedelser och utförligare information till hyresgästen. De bästa förutsättningarna för att det ska fungera väl uppnås om styrelsen och bostadsrättsinnehavaren samverkar för att ta fram regler och ser till att andrahandshyresgästen är väl informerad om vad som gäller.

Några enkla tips som gör korttidsuthyrning säkrare:

• Tillåt inte korttidsuthyrning som ”affärsverksamhet”, dvs att bostadsrättsinnehavaren endast har lägenheten för att tjäna pengar på att hyra ut den. En sådan medlem bryr sig inte särskilt mycket om vare sig grannarnas eller bostadsrättsföreningens intressen och är mer oaktsam vid uthyrning.

• Styrelsen bör sätta upp en gräns för hur mycket/ofta lägenheten får hyras ut. Någon gång då och då stör vanligen inte grannarna allt för mycket men att ha nya personer i trapphuset fler gånger i veckan under en lång period skapar lätt stor oro.

• Styrelsen bör alltid känna till när lägenheten hyrs ut, och vem/vilka som ska bo där. Det är också respektfullt och ökar tryggheten om den som hyr ut lägenheten även informerar de närmsta grannarna.

• Uthyraren bör se till att ordningsregler och instruktioner om tvättstuga, sophantering mm bör finnas kortfattat på ett språk som hyresgästen kan förstå. Med en uppsättning information på svenska, engelska, franska och spanska kommer man ganska långt.

• Lämna aldrig under några omständigheter ut portkoden till en korttidshyresgäst. Låt hyresgästen öppna entrédörren med nyckeln istället.

• Som uthyrare är det lämpligt att anordna en återvinningsstation i miniformat i lägenheten där korttidshyresgäster kan slänga glas och papp mm. Det är bättre att bostadsrättsinnehavaren sedan får göra sig omaket att lämna detta till återvinningsstationen än att föreningens sophanteringssystem havererar.

• Som uthyrare bör man också kontrollera vad försäkringarna omfattar, samt följa gällande skatteregler och deklarera inkomsten.

Tanken med Airbnb är god, och möjligheten att hyra ut i andrahand under kort tid bör naturligtvis inte förkastas totalt utan eftertanke. Genom att vidta rätt åtgärder och vara aktsam kan många av problemen undvikas, och vi kan fortsätta njuta av personligt boende till ett rimligt pris när vi reser. Slutligen kan ju korttidsuthyrning också vara en bra möjlighet för en bostadsrättsförening med en gästlägenhet som ofta står tom att få ett tillskott i kassan.

Vad kan man göra åt störande fåglar?

Det är inte bara människor som under senare tid sökt sig mer och mer till städerna, även fåglar som fiskmåsar och trutar söker allt oftare boende mitt i smeten. Det är framför allt den goda tillgången till mat som lockar dem att flytta in till centrum.

Några fåglar i staden är bara trevligt och i kuststäder är måsar och trutar ett naturligt inslag, men blir de för många kan de orsaka stora olägenheter. Fåglarna letar matrester i papperskorgar och på uteserveringar, sprider sopor, sölar ner och kan dessutom föra ett väldigt oväsen som många upplever som ytterst besvärande.

Fåglar drar också till sig insekter som trivs i fågelbon och äter döda fåglar som kan ha fastnat exempelvis i skorstenar eller vindar. Dessutom fräter fågelspillning på material och innehåller mycket bakterier.

Gråsparvar och andra småfåglar brukar inte ställa till några större bekymmer. De fåglar som stör allra mest är vanligen trutar, fiskmåsar och kajor. Under häckningssäsongen är de som allra intensivast. Hitchcocks vision må vara något överdriven, men dessa fåglar kan definitivt bli aggressiva mot människor som kommer för nära deras bon.

Det är fastighetsägarens ansvar att se till att boende i fastigheten inte besväras av fåglarna, och det måste göras innan fåglarna börjar häcka. Under häckningssäsongen, 1 april – 31 juli, är många fåglar (exempelvis fiskmåsar) nämligen fredade och man får inte röra deras bon eller ägg.

Märker man att de försöker anlägga ett rede på eller vid en fastighet där det kan bli besvärande så gäller det att snabbt agera för att få dem att välja en annan plats för sin bosättning. Som fastighetsägare kan man göra detta utan att få dåligt samvete, fåglarna hittar andra platser att häcka på.

Så här kan du som fastighetsägare förhindra problem med fåglar

Ta bort gamla och påbörjade bon

Se till att gamla bon från föregående år tas bort och rensa bort påbörjade bon från tak och hängrännor. Fåglar kan vara envisa, så om det finns påbörjade bon bör man kontrollera ofta, gärna veckovis, att ett nytt rede inte är påbörjat. Om fåglarna redan har hunnit bygga ett större bo som behöver rivas så bör detta utföras av en professionell skadedjursbekämpare.

Avlägsna fåglarnas byggmaterial

Sopa och kratta gårds- och grönytor helt fria från kvistar och grenar som fåglarna kan använda att bygga sina bo av.

Se till att fastigheten inte är en fågelbuffé

Var noga med hur soporna hanteras. Förhindra att fåglarna kan komma åt soppåsar och kompost, eller rester som slängts i papperskorgar. Städa regelbundet bänkar, bord och andra ställen där matrester kan förekomma. Om boende vill mata småfåglar bör de informeras om varför matningen i så fall bör ske via särskilda fågelbord för småfåglar. Om mat slängs på marken kommer de större fåglarna oundvikligen att söka sig dit.

Förhindra fåglarna från att ta sig in i öppningar

För att fåglarna ska stoppas från att komma in i öppningar där de kan bygga på, till exempel vid takfötter eller i skorstenar, kan nät eller annat hinder sättas upp.

Sätt stopp för bobyggande på taket

Om det finns bra ställen för fåglarna att bygga sitt rede på taket så kan linor, vajrar, plåtar eller andra anordningar monteras. I synnerhet platta tak är populära bland fåglarna.

Montera fågelpiggar

Piggarna är inte farliga för fåglarna, men förhindrar dem från att sätta sig på en kant eller avsats där det inte är lämpligt att de sitter.

Använd fågelskrämmor

Det kan exempelvis vara rovfågelsattrapper eller fågelskrämmor med rörelse, reflexer, färger eller ljud som effekt. Dessa är ofta mycket effektiva inledningsvis, men tyvärr verkar det som om fåglarna efter ett tag lär sig att tolerera dem. Elektroniska fågelskrämmor som avger skrämselljud fungerar generellt mer långsiktigt men kan dessvärre vara störande även för andra djur. Och för människor.

Tänk långsiktigt och förebygg i tid

Det kan finnas undantag då en fastighetsägare får lov att bedriva jakt på fåglar under häckningssäsongen, men då måste fåglarna orsaka allvarlig skada eller olägenheter på eller i ett hus. Kriterierna för att detta villkor ska anses uppfyllt är tämligen hårda, vanligen anser Miljöförvaltningen att man istället måste vänta tills häckningssäsongen är slut och vidta åtgärder inför nästa års säsong.

Vid hantering av fåglar gäller alltså samma filosofi som vid de flesta andra moment inom fastighetsförvaltning. Det är långsiktigt och förebyggande arbete som fungerar bäst!

Var extra uppmärksamma varje senvinter och tidig vår

Om ni är kund hos Bredablick och uppmärksammar att stora fåglar verkar vilja bygga bo på er fastighet bör ni kontakta er förvaltare som kan ombesörja rondering på tak och borttagning av eventuella bon. Kom bara ihåg att det måste ske före den 1 april, då häckningssäsongen börjar och fåglarnas bon blir fredade.